Det är intressant att när folk pratar om tradition och förfäder, så menar de aldrig sina mor- eller farföräldrars kyrka.

Ju mer abstrakt, avlägsen och odefinierad “tradition”, desto bättre. För det jobbiga med kyrkan är att den faktisk finns här och nu, och att Gud ställer krav.

I de allra flesta fall är denna “tradition” eller “naturliga ordning” som folk pratar om bara ett ideologiskt slagträ.

Meningen var aldrig att följa en Gud, utan att teckna upp ett system för sina egna åsikter, nycker och - allt för ofta - sin egen personliga smuts.

Folk lyssnar hellre på vad en random homofil e-daddy på andra sidan jordklotet hittar på för skit om våra förfäder för 5000 år sedan, än att gå i samma kyrka som ens egna mor- och farföräldrar.

För e-daddy säger vad man vill höra, medan Gud säger vad man faktiskt bör göra.

Kyrkan är vad den är, och det är hela poängen.

Men det är också där skon klämmer för den som mest vill hitta på ursäkter för sina egna idéer, eller ha ett högtravande system att banka i huvudet på alla man är sur och bitter på (för 5000 år sen visste dumma kvinnor sin PLATS)