Det finns en ful hemlighet i att folks argument mot porr i 99% av fallen är mannens eget testo, och inte att allt feminint och vackert i livet bokstavligen våldtas på en skärm.

Om man slutar med porr för sitt eget köns skull har man inte besegrat den, bara kanaliserat den.

Även om man själv mår bättre av att få bort smutsen ur sitt liv, så ligger roten till porren kvar i själen – nämligen ondskan som väljer könet över att skydda det som är heligt i livet.

Och det visar sig, i hur mycket “traditionalism” som stinker porrberoende utan porr

Så mycket av allt som sägs om manligt och kvinnligt, om sexualitet, om virilitet, om skönhet osv. skriker kanaliserad porr, och har ingenting med germansk kärlek att göra.

Det är samma fula impuls som drog sig till porren, som nu använder en flicka i ett vetefält som sitt objekt

Och jag säger inte det här som en puritan. Erotik är en del av konsten, av livet. Men skillnaden är att erotik hyllar lusten i sig, medan porren vanhelgar det oskyldiga för betraktarens eget kön och njutning.

Objektifiering finns, och är skillnaden mellan konst och pornografi. Om en kvinna skildras naken för sin egen nakenhets skull är det konst. Om hon skildras naken för betraktarens skull är det porr, oavsett hur “trad” eller “estetisk” den är.

Och därav är bilderna demoniska.

Roten till pornografi är inte lust. Lust är gott. Roten till porr är att inget i livet är heligt längre. Att folk kan se det feminina våldtas på skärmen, utan att äcklas.

Och om man inte tar tillbaka livets magi, så kommer man fortsätta våldta det feminina, i andra former.

Det krävs lite riktig folkgemenskap helt enkelt. Att inse att det kvinnliga har sin egen värdighet, att kvinnan är lika mycket syster som älskarinna och fru. Att hon inte är ett objekt för mannen, utan en moder för folket.

Då är all form av pornografi helt enkelt otänkbar.