Jag har inte övergivit mitt målande. Det är bara det, att en riktig konstnär vet när han ska vara tyst.

Jag kände mig äcklad av målandet i våras, troligtvis för att min konst var på väg att stagnera. Så jag släppte allt för vinden, och började göra en serie istället.

Ska nog måla igen efter att första kapitlet är klart. Ska bli spännande att se vad som hänt med min stil, efter att jag i så många månader utvecklat den Neo-Germanska estetiken. Jag vet inte själv, men jag känner mig lekfull och hoppfull igen.

Det ser man ofta, folk som fastnar i sin egen image, som stagnerar i en karikatyr av sig själva. Folk som måste kränga något, som satt upp en ideologisk checklista de inte kan längre kan vika ifrån.

Det behövs fler NEETs, folk som kan skita i sitt eget livsverk om det behövs.