Vissa tolkar populariteten hos tonårsböcker som t.ex. Harry Potter med en barnslig önskan att man vore utvald. Men på ett djupare plan handlar det om att ingen egentligen känner sig hemma längre, och att även vanligt folk bara önskar att det fanns nån magisk värld nånstans.

Tematiken kring Harry Potter skriker hemlöshet, blandat med en känsla av att det måste finnas något mer med livet. Det har alltid funnits mongon som hittat en ny familj någon annanstans. Men att en hel generation drogs till den sortens berättelser säger nåt om vår tids längtan.

Baserade högersnubbar som kontrasignalerar Harry Potter är cringe. Det var roliga böcker att läsa när man var liten. All konst säger något om människans drömmar, och det gäller att ta till vara på det. Det FINNS en magisk värld där ute, och vårt blod längtar tillbaka.

Neo-Germania är inspirerad av av Adolf Hitler och Harry Potter.