Skulle kunna tänka mig vara kristen om jag slapp läsa Bibeln. Hiskelig bok skriven av hiskeliga folkslag (jdar, grker, och Gud förlåt mig för att jag säger ordet, r*mare)

Jag är german. Jag vill bara gå omkring i skogen och vajba med Gud. Jag vill inte ha någon dammig bok.

Vilket var typ hur de första kristna germanerna levde. Jesus hindrade inte goterna från att vandra in i självaste Rom med sina kossor.

Jesus var inga ramsor på latin eller någon späkning av kroppen. Han var en barmhärtig Fader och himmelsk härförare, som själv dog i första led.

Gud älskar världen, och det största offret bär Gud själv. Allt är en del av honom, och i varje strävan går Han i första led. Det är sant.

Men varför behöver vi en kyrka för att veta det? Varför skulle vi rabbla verser från främmande folk? Det är inte så vi germaner känner Gud.

Gud vandrade bland oss redan innan Kristus. Han bar redan världen på sina axlar, varje liv ett heligt offer. Han var den gamle vandraren, den första förfadern, den vansinniga drömmaren och härföraren.

Jesus är schysst. Men allt annat känns så väldigt främmande och onaturligt.