Fixeringen vid optik, att visa sig framgångsrik, att mogga och raljera osv. som är så vanlig bland millenial-nationalister härstammar från den generation medelklassbarn som inte längre kunde nå upp till föräldrarnas välstånd.

Man vill signalera den status man känner sig rövad på

Denna generation är väldigt mån om att visa sig ha högre energi än sin föräldrageneration, men det ironiska är att de själva ofta är extremt boomiga.

För i grund och botten har de samma världsbild som boomern – de är inte ungdomliga, utan det gamla Sveriges sista generation.

Säga vad man vill om boomers, men jag har aldrig sett en boomer försöka använda sin familj, karriär eller träning som en politisk poäng.

En sån desperation finns bara hos den sista generationen, dem som känner skeppet sjunka under sig.

För dem är status en andlig livboj.

Den stora förändringen kommer först med den generation som inte har några band alls till det gamla boomer-Sverige.

De som sedan födseln vet att WORLD IS A FUCK, och som inte förväntar sig något av samhället.

Då kommer vi slippa teatern, och kunna vända blad till nästa tid.

Poängen är att de som klagar och skyller på boomers är småsinta och bittra, och att de själva alls inte är så annorlunda som de tror.

Det är mest bara att de känner sig snuvade på den gamla värld som boomern inte kunde ge dem.

Så rör inte min boomer