Mannen är en blomma, kvinnan en frukt.

Manlig skönhet är menad att vara kortlivad – att brinna för en idé, att explodera med vårens alla färger, att falla nästa dag. Kvinnlig skönhet är menad att leva vidare – att tungt och långsamt nära morgondagens frö.

Män är betydligt mer fåfänga än kvinnor. Ingen kvinna skulle dö för att få känna sig vacker. Det är absurt, då hennes skönhet är till för nästa generation. Medan män slänger bort sitt liv för de mest korkade saker, bara för att få stråla med skönheten och äran en stund.

Män är en förbrukningsvara. Vi är menade att falla, som blomman faller för frukten. Vi är menade att klä oss i vårens brinnande färger, bara för att trampas i leran. Manlig styrka, skönhet och intelligens har detta enda mål – att förbrukas, att segla med första bästa vind.

Dagens nationalism har en kvinnlig syn på skönhet – man är inte förbrukningsbar, utan utvald och värdefull som en prinsessa. “Vi är inte som alla andra män, vi måste visa upp hur dygdiga och fina vi är, vi är speciella, folk måste bara dras till oss, vi kommer bära frukt!”

Det är så en flicka ser på sin skönhet. Och visst liknar mycket ett kvinnomagasin, fast med “king” och “episk” istället för “queen” och “sexig”. “10 esoteriska tips för att JUST DU ska bli episk”. Det här är inte manlig skönhet – det här är inte en vårvind att falla med.

Folk borde läsa “Sol och stål” en gång till. Mishima pratar inte om hur speciell och episk han är för att han gymmar – tvärtom, den starka kroppen är att bli ingen alls, att bli en blomma bland tusen andra blommor, någon värd att förbruka, någon värdig döden i ett dike.

Mishima visste att mannens enda skönhet är att förbrukas. Han hade vettet att kasta bort allting på en korkad statskupp. Vi nationalister är egentligen redo att dö sedan länge – men vi väljer att tjata om samma saker år ut och år in, att visa upp oss som kvinnor.

Vi ska inte bära frukt. Vi är inte menade att lämna något efter oss. Vi faller för att ge plats åt sommaren, vi glöms för nästa vår. Jag är en man, en blomma – jag vill bara segla med vinden en stund, namnlös bland tusen andra. Jag vill inte hänga kvar, som en falsk frukt.