Tänker på hur Knugen är en genuint behaglig person – i den aspekten är han en sann aristokrat.

Man blir glad när man ser honom – låt ingen ideologi förstöra den skärvan av gammal mänsklighet. Förgifta inte en obetydlig bäck med stora ord om vad en monark borde vara eller inte.

Finns få saker som är lika irrelevanta som monarkin. Men jag gillar Knugen, just för att han är Knugen, och så äre med det.

Samtidigt ska den inte underskattas, känslan av att gilla någon helt utan anledning. Det vore något nationalismen skulle behöva – ren behaglighet.