Undrade om jag gör fel när jag raljerar om att dissidentkulturen är ful, och var tvungen att fundera på vad roten till det fula egentligen är.

Det är helt enkelt är att folk vill skada andra (agget mot samhället, vita kvinnor osv.), och att man ständigt skadar sig själv (synd).

På så vis är det fel att raljera, eftersom det tar bort fokus från det egentliga problemet, och blandar ihop det med mina egna fula känslor mot dom som gör något ont.

Det behövs inget raljant psykologiserande. Varför någon gör fel är ointressant. Problemet är att FEL ÄR FEL.

Man ska inte använda ett fel som ett medel för att sätta dit eller förnedra någon. Och man ska inte angripa ett fel utifrån sina egna känslor kring det.

Men man MÅSTE rota ut det onda. Och ondskan är fel på helt egna meriter. Så var rakryggad och grip den direkt vid roten.

Skada inte dom du egentligen borde skydda och leda mot ett bättre liv.

Skada inte dig själv med en massa synd och fula känslor.

Det finns inga ursäkter. Men skada inte heller det goda du vill, genom att angripa dessa fel med missriktade motiv.

Rättvist, nyktert och hårt.

Och förstås, visa det verkligt goda i handling istället för att bara tala och teoretisera om det.